Hard work idag. Och nu kom jag precis hem från Moa. Att "ta farväl" känns ju bara konstigt. Fel på något sätt. Jag menar vi kommer ju ändå hålla kontakten hela tiden och vi kommer ju prata. Det är ju bara att vi inte kommer kunna ses på några månader. Och man måste ju säga hejdå, fast ändå inte hejdå. Det är ju inte hejdå för alltid liksom. Det är känns i alla fall konstigt. Och fel. Och på söndag åker Malin så då blir det samma sak igen.. Någonting ur ens vardag försvinner. Det kommer bli annorlunda och det kommer bli konstigt. Men det kommer bli bra. Det vet jag. Men för bövelen vad jag kommer sakna er.

 Och det är faktiskt sant